På Repeat: Daniel Adams-Ray – Dum av dig
Jag blir alldeles varm i kroppen och lycklig av att fina fina Daniel Adams-Ray från Snook gör som sin tidigare duokollega Oskar Linnros, och släpper en soloplatta. Första singeln ”Dum av dig” är helt fantastisk!
Grete-Lise Holm: Ömorden
Mitt under 86-årige Gustav Kwiums begravning uppstår oro i kyrkan. En senil gammal dam vacklar fram mot kistan och slår sin krycka så hårt mot kistlocket att blommorna flyger iväg. ”Nej”, avbryter hon prästen. ”Han har inte kallats hem till Gud. Han blev bortröstad av Örådet. Som i Robinson i teve.”
Journalisten Karin Sommer befinner sig på den lilla ön Skejø i utkanten av Sjællandspostens distrikt. Hon är där för att skriva några artiklar om livet på ön och hör snart rykten om en serie märkliga dödsfall på ålderdomshemmet. Först bryr hon sig inte om dem, för vem skulle vara intresserad av att ta livet av döende människor? Men ryktet vill inte lägga sig och Karins efterforskningar sätter henne i kontakt med bland andra några unga satanister, en kvinnlig präst, en lokal politiker som förespråkar aktiv dödshjälp – och inte minst en läkare med kvinnotycke. Är det någon som tar livet av öns åldringar, och isåfall vem?
Ömorden handlar förvisso om ett mord, men för mig är det tveksamt om den ska räknas till en deckare. Istället är det en trevlig bok om livet på en liten ö i Danmark, med allt vad det innebär. I boken får vi följa Karin Sommers försök att lära känna den lilla öns innevånare, där det både finns klasskillnader och original. Själva mordgåtan, som alltså handlar om huruvida någon långsamt tar död på ålderdomshemmets invånare, har förvisso förutsättningarna för att bli riktigt spännande, men når aldrig riktigt dit. Istället upplever jag boken som en roman om ö-liv med spännande inslag.
Söker man en spännande deckare med snabba vändningar och tät intrig ska man nog köpa en annan bok, men vill man ha en bok för lata dagar i hammocken som innehåller både kärlek, mysterier och udda människoporträtt berättade i makligt tempo är Grete-Lise Holms Ömorden en trevlig bekantskap.
Betyg: 
P3 Debatt: Miljön tar aldrig semester
Såhär i försommartider är det många svenskar som åker utomlands. Stränderna i grekland och spanien fylls av försommarbleka svenskar som girigt lapar i sig solen, njuter av de salta vågorna och de ljumma vindarna. Men med tanke på att en kamp för vår miljö utkämpas på andra sidan jorden, där oljan väller upp i världshaven, får den härliga resan till medelhavet lätt en besk bismak.
Det märks redan i taxfreekatalogen, där man kan köpa särskilda klimatkompenserande varor. På flyget görs reklam för ”Den gröna drinken”, med ekologisk vodka och ekologisk apelsinjuice. Resebolagens webbsidor tipsar om att köpa utsläppsrätter för att kompensera flygresan, och bygger speciella ekologiska hotellkomplex där allt återvinns och varmvattnet värms upp av solceller.
Även om jag gillar dessa gröna alternativ, känns det samtidigt som en kosmetisk åtgärd. Man sminkar något att se lite bättre ut, bli lite vackrare, när det innerst inne inte är särskilt fint. Hur varje flygresa till medelhavet påverkar vårt ozonlager och därigenom vårt klimat vet jag inte, men jag misstänker starkt att jag helst är utan sanningen.
Å andra sidan har vi ju turistnäringen, som skulle gå under utan turister. Många platser runt om i världen lever ju av turismen, och slutar vi resa försvinner deras levebröd. Vad skulle de då leva av? Vem vill starta tillverkningsindustrier på avlägsna medelhavsöar med få invånare?
Det här dilemmat har fångat mig, och jag undrar hur resten av Sverige tänker. Ska man dra iväg på semester till Mallis och köpa sitt rena samvete genom utsläppsrätter och boende på ”gröna” hotell, eller är det bättre att stanna hemma? Spendera pengarna i Sverige, eller resa till avlägsna länder med sämre ekonomi och stötta dem genom att turista? Det är kanske ett lyxproblem, men fortfarande något som åtminstone jag funderar över.
Jo Nesbø – Rödhake
I Oslos nynazistiska kretsar styrs verksamheten med järnhand av någon med kodnamnet Prinsen. Utredningen handlar på Harry Holes bord, som dock får annat att göra när hans kollega brutalt mördas. Under utredningarnas gång upptäcks en oväntad koppling till ett mörkt kapitel i landets historia, den grupp av norska frontmän som kämpade på Hitlers sida under andra världskriget. Allt tyder på att en av dem är tillbaka, som återuppstånden från de döda, för att hämnas. Denne vålnad skördar offer efter offer i ett helt lamslaget Oslo – och klockan börjar rinna ut för Harry Hole, som försöker hitta mördaren.
Jag blev positivt överraskad av Nesbøs Rödhake. Visserligen har jag läst andra böcker i serien om Harry Hole som jag gillat, men i ärlighetens namn var jag inte alltför förtjust i Kackerlackorna som är föregångare till Rödhake. När jag dessutom insåg att boken till viss del innehåller tillbakablickar i historien var jag nära att lägga ifrån mig den, eftersom sådana passager oftast får mig att tappa intresset.
Men på något sätt lyckas Nesbø hålla kvar mitt intresse från första sidan till sista. Kanske är det för att historien har flera parallella spår som vart och ett är intressanta nog för en egen bok. Att exempelvis få läsa om norrmän som kämpade för Hitler under andra världskriget är intressant, framförallt när det sätts i relation till hur personerna ifråga valt att gå vidare efter det. Dessutom skadar det inte att boken i och med upplösningen lyckas förvåna åtminstone mig både en och två gånger. Rödhake gör mig kort och gott nyfiken att läsa fler böcker av Nesbø.
Betyg: 
Projekt: Surdegsbröd
Varje semester kräver ett projekt, och eftersom jag inte har något annat för mig (the understatement of the year) tänkte jag att jag skulle lära mig baka surdegsbröd. Således googlade jag på surdegsbröd, rådfrågade några trevliga twittrare och läste en och en annan blogg. För närvarande har jag en trevlig liten burk ståendes i köket som jag hoppas det kommer börja bubbla om inom några dagar. Uppdatering om hur det går kommer framöver.
En vecka i solen I
Rhodos. Ett fräscht hotell med fin pool och lobby. Tryckande värme, gassande sol från klarblå himmel. Turkosblått klart vatten, sandstränder och snorkling. En, två, tre fyra isglassar i skuggan av ett parasoll, grekiska sallader på uteserveringar. Plöja pocketbok på pocketbok på stranden. Försäljare som ropar på grekiska, engelska, tyska, svenska – allt för att väcka ens uppmärksamhet. Bad med systersönerna. Souvlaki med tzatziki. Båtutflykt på havet. Åsneritt uppför Lindos branta backar. Salt vatten på läpparna. Vattenmelon. Känna historiens vingslag på Akropolis. Slanka vildkatter i varje gathörn. Brända axlar. Solglasögon. Gamla stan, med trånga gränder och pittoreska affärer. Restauranger med gröna klätterväxter som enda tak. Ljumma kvällar, sena promenader i skymningen. Solnedgången över havet. Bästaste familjen.
Min vecka i solen har varit en av de bästa på länge. En vecka att återvända till i tanken de där kalla vinterdagarna då man bara vill bort. Till Rhodos återvänder jag gärna.
Hej fran Rhodos
Hej! Jag tankte bara titta in och beratta lite hur det ar pa Rhodos. Som ni redan forstar ar det hiskeligt varmt, och jag agnar mig som utlovat at att ligga i skuggan och lasa bocker – hittills har jag redan plojt Mari Jungstedts ”Den dubbla tystnaden”, Buthler & Ohlunds ”Mord.net” och ar nu inne pa Jo Nesbos ”Rodhake” (recensioner kommer). Vattnet ar behagligt svalt och turkosblatt, det finns fina fiskar att titta pa nar man snorklar, stranderna harliga och folket trevligt.
Imorgon tar vi en bat till Lindos, vilket tar 3 timmar. Mycket trevligare att spendera nagra timmar till havs an att sitta pa en dammig buss och skumpa… pa hemvagen stannar baten vid nagra strander, sa man kan ta sig ett dopp dessutom.
Mitt intryck hittills ar att Rhodos ar bra mycket trevligare an Korfu som jag varit pa tidigare. Trevligare manniskor, mer att se och finare strander. Nu ska jag ta mitt glas vin och satta mig vid poolen en stund – hoppas allt ar bra hemma i Sverige!
Resfeber
Klockan 02.30 tar jag plats i bilen och beger mig mot Arlanda. Kl 06.55 lyfter planet mot Rhodos, med mig och hela min familj ombord. I sju dagar ska jag bada, busa med mina syskonbarn och ligga i skuggan och läsa.
Just läsandet är viktigt för mig när jag har semester. I resväskan finns Mari Jungstedts Den dubbla tystnaden, Buthler & Öhlunds Mord.net, Jo Nesbös Rödhake, Gretelise Holms Ömorden och självklart den bok som jag alltid har med mig på resor – Douglas Adams Liftarens guide till galaxen.
Jag kan gladeligen erkänna att jag har lite resfeber. Det är ju alltid lika intressant att se om man har med sig tillräckligt med saker, eller om man rent av har för mycket saker med sig. Oavsett vilket kommer jag ha det vansinnigt bra och njuta fullt ut. Vi ses och hörs om en vecka!
Det Kungliga Bröllopet
Det är i full gång, det kungliga bröllopet. Kronprinsessan Victoria skall få sin Daniel, som blir hertig av Västergötland, prins och kunglig höghet. Hela Sverige är insvept i en rosa, rojalistisk, romantisk yra, där crescendot är morgondagens bröllop.
Men givetvis kan inte allt vara rosaromantiskt och vackert. Under de senaste veckorna har alltfler röster höjts som kritiserar allt ifrån kvällspressens massiva bevakning till hur Daniel & Victoria går nerför altargången.
Och visst ska man få vara kritisk. Visst ska man få ifrågasätta och granska. Men jag kan inte låta bli att tycka att det blir rätt tråkigt när twittrare, bloggare och förståsigpåare tävlar i vem som kan ösa ur sig mest galla över kungahuset. När man ägnar sida upp och sida ner åt att klaga och gnälla över något som faktiskt är en fest för hela svenska folket. Måste man verkligen ta varje tillfälle att gnälla, klaga och klanka ner?
Är det så svårt att vara positiv och att glädjas över att vår kronprinsessa funnit den man hon älskar och nu ska gifta sig med? Kan man inte bara vara glad och glädjas med dem? Så himla svårt borde det inte vara.
Fredagsfyran: Kungligheter
Fredagsfyran handlar denna vecka om det stundande kronprinsessbröllopet och kungligheter.
1. Är du rojalist eller republikan? Dvs, vill du ha kvar kungahuset eller ha president istället?
Jag är republikan av princip men rojalist i hjärtat. Visst är det inte särskilt demokratiskt att man år 2010 föds till att bli statschef – men jag tycker vårt kungahus gör ett så bra arbete för Sverige att jag vill ha kvar dem på vår tron.
2. Kommer du följa Victorias och Daniels bröllop? Isåfall, hur?
Självklart! Jag läser bloggar och kommer se bröllopet på tv.
3. Vad ser du som fördelar och nackdelar med det statsskick (monarki) vi har idag?
Nackdelar: Att man föds till att bli statschef. Vilket inte känns särskilt demokratiskt – landets ledare borde ju väljas av folket.
Fördelar: Många. Dels är det ju ett rent historiskt och traditionstyngt statsskick. Vi har också en förhållandevis billig statschef – det svenska kungahuset är billigast i europa. Vi slipper hela cirkusen med att välja president vart fjärde år. Kungahuset är också utmärkta representanter för Sverige och deras resor till utlandet uppmärksammas mycket.
4. Skulle du vilja vara en del av kungahuset? Vad skulle du isåfall välja att engagera dig i?
Jag skulle nog inte ha något emot att vara en del av kungahuset. Visst, det kan inte vara lätt att vara en så offentlig person, men har ju också möjlighet att göra så otroligt mycket gott. Jag skulle nog vilja engagera mig för psykisk ohälsa och miljöfrågor. Och jag säger som Mary, det vore otroligt roligt att blogga för kungahuset!