Reflektioner kring en fotbolls-VM-match

Efter att ha sett en match i fotbolls-VM har jag några saker jag funderar på.

Går spelarna in hand i hand med små barn för att de ska hålla sig ifrån att puckla på varann redan innan matchen startat?
Fint att de har en specialgjord boll med matchens datum och lag skrivet på den. Får nån ta hem den och spara som minne sen?
Har Henke Larsson överdoserat morötter eller använt en brun-utan-sol med orange färg? Han har ytterst märklig hudfärg.
De där vuvuzelorna, kan de inte stämma dem i olika toner? Så det blir nåt snitsigt ackord med en add9 eller så?
Borde det inte vara obligatoriskt för lagen att bära kläder i sin flaggas färger? Jag menar, svartvitt – är det så himla tyskt?! Och varför har spanien BLÅ shorts, de borde ju vara gula eller röda?
Vad förvånade alla skulle bli om ”Nisses Kött & Video” dök upp på reklamdisplayerna runt planen.
Det känns som att det borde vara lag för Spanien att ha en spelare som heter Pedro. Och Tyskland borde alltid ha minst en Schweinsteiger.
De där pannbanden verkar vara högsta mode i fotbollskretsar.
De här stackarna som sitter precis på andra sidan reklamdisplayerna, vad är det för nissar? Och, händer det att de får bollen i nyllet?
Jag tyckte att jag hörde att en av spelarna hette gnesta… och att en annan hette marseljäsen. Men jag misstänker att jag hörde fel.
Varför spela matcher överhuvudtaget? Det räcker ju med att låta den där synska bläckfisken Paul simma ner i väl valda lådor för att avgöra alltihop.