En kulen höstkväll hittas en kvinna hängande i en snara i sin sommarstuga vid en ensligt belägen sjö. Det verkar inte vara något mystiskt med hennes död, men när Erlendur får ett kassettband med en inspelning av en seans kvinnan deltog i strax före sin död, känner han att han måste gräva i hennes historia och ta reda på varför hennes liv fick ett så plötsligt och tragiskt slut. Samtidigt blir han engagerad i gamla olösta mysterier med försvunna människor och får tampas med spöken från sitt eget förgångna.

I Arnaldur Indridasons sjätte bok om Erlendur Sveinsson har polisdetektiven lite att göra på Reykjaviks polisstation. När han får mer information om en kvinna som nyligen tagit livet av sig kan han inte låta bli att undersöka omständigheterna lite närmare. Samtidigt ägnar han tid åt flera gamla fall, där människor försvunnit spårlöst på Island. Och med tanke på Erlendurs egen bakgrundshistoria, är det riktigt intressant att följa honom i undersökningarna som långsamt, långsamt förs framåt.

Indridason är en av Islands mest kända författare, och han har hyllats av såväl Isländska som utländska medier. Även om de mordgåtor hans huvudperson tar sig an inte är av det allra mest komplicerade slaget, bidrar Indridasons språk och miljöbeskrivningar av det Isländska landskapet att böckerna får en särskild ton som tilltalar mig mycket. När boken dessutom har vissa paralleller med en (spoiler!) av mina gamla favoritfilmer från 90talet blir jag bara ännu mer förtjust. Frostnätter är helt klart ännu en läsvärd deckare från Arnaldur Indridasons penna.

Betyg:

Den här recensionen finns även på Pocketblogg.se