En omdiskuterad altarpromenad
Aftonbladet skriver om det, SVT tar upp det i sitt program “Det kungliga bröllopet”, Svenska Kyrkan tycker till. Frågan om hur kronprinsessan Victoria och hennes Daniel ska ta sig in i kyrkan och fram till altaret är högaktuell just nu. Ska de unga tu följa svensk tradition och tillsammans gå ner för altargången, eller ska man göra enligt amerikansk sed, som Victoria enligt kvällspressen vill? Frågan är inte så enkel som man först kan tro.
För visst finns det en enorm symbolik att kvinna och man tillsammans går nerför altargången. Båda visar i och med detta att giftermålet är något man gör av fri vilja, som självständiga individer. Det är dessutom svensk tradition.
Men som Magdalena Ribbing berättade i Det kungliga bröllopet så handlar det också om formell rang. Victoria, som tronarvinge har högre rang än Daniel som varken är adlig eller kunglig. Det är inte förrän han svarar Ja vid altaret som han blir hertig och får prinstiteln. Att hon som tronarvinge förs in i kyrkan av sin far, som även är statschef, är därigenom korrekt i den mening att hon då förs in i kyrkan av någon med samma rang. En struntsak kan tyckas, men vårt kungahus är både traditionstyngt och håller på den formella etiketten. Dessutom är ju kronprinsessan den enda svensk som måste ha både konungens och riksdagens godkännande när det gäller den man hon väljer att gifta sig med, så det är inte helt fel att hon överlämnas även av den anledningen.
Det är med andra ord ingen enkel fråga. Personligen tycker jag nog att det är upp till Victoria och Daniel själva att bestämma – men skulle jag få önska vill jag nog se dem gå altargången ner tillsammans. Det där med den fria viljan och jämställdheten vinner för mig i längden.
Det är synd om Santino
Det skrivs i press och rapporteras på nyheter om schimpanshanen Santino, i Furuviks Djurpark, som visat prov på förmågan att planera. Han samlar sten, som sedan kastas mot besökarna på Furuviksparken. Detta anses vara en psykologisk nyhet, och tidskriften Current Biology har bland annat skrivit om detta.
Vad pressen inte verkar tänka på, är varför Santino gör detta. Furuviksparken är en fin park (jag har själv varit där flera gånger), men apornas utrymme har sett likadant ut år för år… och det är i mina (okunniga) ögon inte så stort som jag önskar att det kunde vara. Schimpanserna är trots allt våra närmaste släktingar, och delar sitt DNA med människans till 99,4%. Jag skulle själv inte må bra om jag hölls på ett sådant utrymme som Santino och hans vänner lever på… jag är övertygad om att Furuviks djurskötare gör sitt bästa utifrån de resurser och möjligheter de har – djurparkernas dilemma är ju att de bör ha miljöer som djuren mår bra av, samtidigt som djuren skall vara så synliga som möjligt för besökarna. Ett ständigt moment 22. Och även om våra svenska djurparksdjur har det bättre än många andra djur som hålls i djurparker runt om i världen, betyder det inte att de har det bra. Bra vore ju nämligen, om de kunde hållas i en miljö som är likadan som den miljö de är skapta för – även utrymmesmässigt.
Jag önskar att Santino, som belöning för de nya forskningsrön han orsakat, får sin belöning i form av utökat utrymme med fler möjligheter för aktivitet för Furuviks apor. Det är han, och hans ap-kompisar, väl värda.
Ett kungarike för en ring

Ja. Så hände det då. Faktum är att jag hörde nyheterna när jag vaknade - Aftonblaskan skickar nämligen ett sms till mig när det hänt något ”stort” i världen. De kallar det ”Nyhetsflash”, jag kallar det antingen spam eller heaven beroende på vad jag tycker om ny… nevermind.
Jag läste det. Kronprinsessan Victoria och Daniel har förlovat sig, och kommer offentliggöra förlovningen idag. Först tänkte jag ”…och?”, men sen tänkte jag ett varv till.
Det är två personer. Som varit tillsammans i sju år. Som förlovar sig. Och får berätta det för hela världen, i tv. På presskonferens. Därför att… deras bröllop ska också sändas i tv. Därför att människor bryr sig. Det kommer också vara en nyhet för hela världen.
Wow.
Det är rätt häftigt. Och framförallt, är det väldigt väldigt roligt. När jag väl såg filmen som låg ute på Youtube, och sedermera presskonferensen, så log jag bara. Brett. Och kände mig sådär varmt, genuint glad för deras skull.
Nej, egentligen är det inte särdeles speciellt. Egentligen är det ingen big deal. Eller så är det det, att Sveriges kronprinsessa förlovar – och gifter – sig. Men trots allt, är det bara ett bröllop. Som alla andra. Bara en anings mer storslaget.
Och det är härligt att en sån sak kan göra att man ler lite mer en dag.
Brandfarligt
Det brinner i Australien. Och ingen vanlig brand, utan hysterisk tok-brand där folk fastnar i elden och bränns till döds i sina bilar.
Jag har så fruktansvärt svårt för att ta in sånt. Jag menar… brand, jo – jag kan förstå det. Hetta, det går ner det med. Men… så stora bränder, som är så nyckfulla att folk blir instängda och inte kan ta sig ut… nej, där sätter det stopp. Jag kan inte ta in det.
Det är nog rätt bra att man lever i Sverige ändå.
